Spaanheden.

ditt sista andetag.

Vaknade i morses klockan fem, pappa va inne och väckte mig och sa att nu är det dags. Han åkte vidare  till sjukhuset och det var brottom.
Farfar låg inne igen och han blev bara sämre och sämre. Ja syrran och mi skulle dratt på en tur idag men den blev inställd dels pga att pappa inte kunde passa barnen och pga av vädret. va det kanske ett tecken på att vi skulle hålla oss inne ?
jag har gått här hemma nu städat och haft mig nervös som bara tusan, tills telefonen ringde.... och ja gör som alltd kollar vem det var ... jo om inte pappa.
Farfar hade gått bort idag 25 november 2010 klockan 09:48.  (möjligtvis tidigare ). Att höra sin pappa gråta i telefonen är så jävla jobbigt att inte kunna trösta. Väntar nu på att han ska komma hem, vet att tårnarna kommer flöda mer än vanligt för det är inte varje dag man ser pappa ledsen.
Det gör ont i mig att inte få träffa farfar nått mer, ja va ändå å hälsade på för en ? två veckor sedan. han försökte hålla humöret uppe och va glad och allt som han brukar.
klara rinte av att skria mkt mer helt suddit för ögonen. men farfar du kommer alltid finnas i mina tankar! så mycket du har kämpat och lidigt. Nu har du inte ont längre